hey dancing dj, pon de replay!

 

Tillsammans med den begåvade, briljanta Erika Pohjanen ingår jag i världens bästa dj-duo Those Dancing DJ’s – och på lördag har vi det stora nöjet att få dela dj-båset med världens andra bästa dj-duo Luntgatan Girls. Tillsammans spelar vi på Sista terminen – en film, en fest, en stödkonsert på Dynamo i Norrköping.

 

Kommer bli höstens bästa dansgolv. Ska spela Gnucci tills taket flyger av. Kom!

> Kommentera

You will make changes for the better

 

En framtidskaka i Liljeholmen på måndagen. En annan bit kaka smular i hissen på Rörstrandsgatan på fredagen, undrar hur det går med förändringarna, de säger att jag kan få jobba hela veckorna. I hissarna. Kommer hem med värkande fötter och trötta ben.

 

Äter lösgodis och tittar på frågesport, jag gissar rätt på Fritjof Andersson men missar Sao Paulo.

> Kommentera

säljet

 

Vd:n sliter upp marknadsavdelningens dörr utan att knacka och ryter åt dem att fan börja sälja. Sluta sitta på sina praktarslen och tro att firman skiter pengar av sig själv. Ahrå, ahrå säger säljarna och sätter sig lite mer upprätt i soffan. Vi ska, säger de. Bra, säger vd:n och går ut igen. Och de börjar leta febrilt efter säljarkostymerna, namnbrickorna, portföljerna. Kanske så länge som i fem minuter.

Asså man nog med lite rundpingis innan man måste börja, säger de.

Bara EN omgång. Eller två.

Sen, sen ska vi sälja. Ja jävlar.

 

Och vd:n sätter sig på sitt kontor bakom stängd dörr och lutar huvet i händerna och tittar på klockan. Suckar och tänker att det bara är sju timmar kvar av arbetsdagen och sen ska hon hem och prova nya löpartightsen. Springa ifrån det sjunkande skeppet till firma.

 

Så lyfter hon huvet ur händerna, går bort i korridoren och sliter upp marknadsavdelningens dörr, lägger sig tvärs över pingisbordet och gråthulkar fram att sälj då för i helvete, och skratten tystnar och säljarna lägger ner sina racketar och börjar knäppa skjortorna och tar sina portföljer och går ut.

 

På den kreativa avdelningen har kreatörerna gul period, kanske för att de imorgon måste ta på sig den mörkblå uniformen och göra rutinjobbet.

> Kommentera

packar om

 

 

Får besök av min nästan-praktikant Anna. Vi pratar och peppar, dunkar varandra i ryggen, klistrar in kvitton i pärmen och går till Färgfabriken för att äta lunch. Glada i hågen stövlar vi in i det tomma kaféet, där vi får veta att de har stängt idag. Jaha. Går snopet tillbaka till kontoeret, jag värmer gammal spenatsoppa och Anna åker hem. Ägnar eftermiddagen åt att packa om portföljen. Fortsättning följer.

> Kommentera

korvmåndag

> Kommentera

120922

 

En helg med födelsedag och kalas, mandelskorpa och tacosås i ett uppehållsrum på tolvslaget. Ute regnar det men vi svettas i soffan, spelar flipperspel. Larmar och gör oss till. Trivs. Ute kommer hösten. Vräker ner regn och åmar sig i träden, in under jackan. Åker tvärbana i mörkret till Årsta, har ingen aning om var jag är. Som när svindeln kommer och man ställer sig i en källare för att dämpa fallet.

 

Ska man ha utsikten får man stå ut med svindeln. Ett kvarts sekel i ålder och i kylskåpet en kvarts tårta. Inte illa pinkat.

 

> Kommentera

Handväskan

Välkommen hit, förresten. Här är handväskan. Där portföljen är sorterad och noga utvald, är det här handväskan där allt annat hamnar. Plånbok, nycklar, kvitton, anteckningar på knöliga lappar, tuggummin, mynt och smågrus. Killade darlings och annat som jag inte vet var det hör hemma. Så det hamnar i handväskan. Tills vidare.

 

Och solen skiner, kontoret har fredagsfika och imorgon är en annan dag. Jag kan springa många mil i många trappor, runt många öar. Vi sprang efter solen upp för trappan och ner för den igen. Ansvarsbiten ligger tung över axlarna och värdet på pengarna sjunker för varje dag. Men jag kan springa många mil i många trappor, runt många öar. Äta många bullar och dricka mycket kaffe.

 

Gnuggar de insomnade geniknölarna och letar efter lösningar i pärlsockret.

> Kommentera

HÄGGLUNDS FORM & BREVBÄRING

Så jag tar av mig företagarkostymen och drar på mig de blå polyesterbrallorna, två dagar varje vecka. Ställer väckarklockan på 05.45, knallar upp till Frippan och tar gröna linjen söderut och när jag är framme sorterar jag post och brevbär hela dagen. De säger att jag är duktig på det med, fastän jag kommer in mer än en timme efter att jag egentligen skulle ha slutat. Jag är en kostnad för det blågula företaget och det blågula företaget är en kostnad för självkänslan. Men rent ekonomiskt gör det att vi går jämt ut.

 

Det är ansvarsbiten som tynger mig, säger gossen i rött och jag kan bara hålla med, där jag går och längtar bort från den blå polyesteruniformen.

> Kommentera

framgången

 

Jag går till framgångsfiket, tar i hand och köper en fokatjia och en timme senare har jag en revisor som inte bara kan hålla reda på kvitton utan ger tummen upp åt köpa dyra grejer också.
– Men som imorse, då köpte jag ett paket kaffe till kontoret, det kan jag ta på företaget?
Javisst, säger revisorn och svarar också på min dumma fråga om vad omsättning betyder. nu vet jag. En revisor blir nog bra kvittorensare och lika mycket privatlärare i företagsekonomi. En perfekt lektion, jag betalar för att inte behöva lära mig nåt.

 

Så när les ekonomi ser ljusare ut och fokatjian är slut åker jag tillbaka till kontoret som luktar apelsinskal, kokar nytt kaffe och kryper upp på stolen med knäna under hakan och gnuggar investeringshänderna. Letar rätt på konsumkvittot och tänker att kaffe nog är en bra utgift att börja med.

> Kommentera

KNÄCKEN

 

Det här är Calle. En gång tog jag knäcken på honom när jag var ute och skulle fota vatten. Ändå är han snäll och det är helt och hållet hans förtjänst att den här sidan funkar, för han trollar med php><?>>?>?>, kategorier och snygg markeringsfärg. Hurra för honom! (Och förlåt för knäcken.)

> Kommentera

1 31 32 33