You say you can but you don’t know

Kastar till slut julutmaningen i papperskorgen tillsammans med gamla pepparkakor och en kväll sätter jag tänderna i chokladtomten och sen är julen slut och utmaningsorken med. Året börjar fort och jag sitter i dåliga ställningar framför datorn och skriver hemtenta och opponering och läser sedan fragment från ett parisprojekt och två tunna böcker av Ellen Key och tittar på 19 avsnitt av Glee och virkar två och en halv handduk och spelar en spelning i Norrköping för fullt hus. Vi tar åt oss ära.

 

Det blir minusgrader ute och kroppen susar som elementen för att hålla värmen, fingrarna och tårna turas om att bli vita i kylan och vinddragen. Jag som bor inomhus drar bara koftan tätare om kroppen och stoppar händerna i armhålorna och fötterna i knävecken. Som en vinterblek knut håller jag mig inne och stilla, lösgör mig endast för att dricka kaffe och smörja in alla torra, kliande kroppsdelar. Och virka några varv på handdukarna.

 

Året är nytt och av 2015 sår jag en rågåker som spirar trots kylan och stillheten. Plant a seed plant a flower plant a rågåker. You can plant anyone of those. Keep planting to find out which one grows. It’s a secret no one knows. Oh-oh.

 

Jag planterar och virkar, bygger nya lager, skriver ansökningar, sträcker ut och stänger till. Ett tappat intresse att låta ligga. Ett år att låta vara. In an mmmbop it’s gone. För mig.

> Kommentarer